dag 01 - om mig själv

dag 02 - min bästa vän

dag 03 - min dag

dag 04 - mitt syskon

dag 05 - min pojkvän

dag 06 - mina drömmar

dag 07 - något jag saknar

dag 08 - något jag ångrar

dag 09 - mina föräldrar

dag 10 - något som fått mig gråta

dag 11 - något som gör mig lycklig

dag 12 - något jag tycker är jobbigt

dag 13 - något beroende

dag 14 - min barndom

dag 15 - mitt liv just nu

Albin Karl Bajram Dautovski, min kärlek. Helt otroligt vacker, på alla möjliga sätt och vis. Jag mår verkligen så himla bra i hans närhet.  I mina ögon är han en ängel. En ängel som Gud glömde här nere på jorden. Jag är så glad över att han finns i mitt liv. Bara att han finns, existerar just i mitt liv. Det är stort bara det. Den kärlek han ger mig, obeskrivligt. Du har fått mig att tro och kämpa. Trodde inte på sån kärlek innan, innan jag träffade dig. Albin är en av mina bästa vänner. Han märker saker som inga andra märker, han vill verkligen att jag ska ha det bra. Och så vill jag om honom med, han är verkligen en superbra kille och en jättefin vän. Jag kan skriva så mycket saker jag tycker om med honom. Hur mycket han inte gillar när jag tar av hans mössa, eller när jag ser hur han kokar över när jag trampar på alla hans nerver med meningen (faktiskt sjukt kul!!!!), eller hur han alltid blir lite småledsen när jag alltid somnar mitt i sms, eller hur mycket jag tycker om att kyssa på hans öra och få han att rysa(då ska vi inte snacka om hur mycket han jämt får mig att rysa), eller hur han alltid tar mina kanter som blir över när vi äter mackor bara för att det är oartigt att lämna och han tycker ens inte om dom, eller när han kryper ihop i min famn och jag får pyssla om honom, eller hur mycket han inte gillar när jag skickar :p smilisar (dom är fula), eller hur han får mig att framkalla knorrar och äta med hela ansiktet.

Jodå, jag tycker om honom.

Jag älskar Albin.

Eight billions souls in the world, and sometimes all you need is one.